Blogg

Alltfler röster höjs för ett starkare arbete mot korruption inom offentlig sektor. Öppenhet ses allt oftare som en självklar komponent i en sund verksamhetskultur, där man erkänner problem och adresserar missförhållanden. I insändaren nedan kommer kravet på extern visselblåsarfunktion från en tidigare anställd i en kommun, en anställd med egna erfarenheter av repressalier och bestraffningar kopplat till uppmärksammandet av missförhållanden. För samhället som helhet är det förstås viktigt att individer gör sig omaket att ta strid för att komma åt en osund kultur. Men för den enskilda organisationen är det ofta att föredra att få hantera sina problem utan att de först fläks ut i media. Att insändaren skriver en insändare är därför kanske ett argument starkare än de som tas upp i texten. Men för att ha nytta av visselblåsarsystemet som ett verktyg för att hantera missförhållanden krävs också en genuin vilja från ledningens sida att ta tag i problemen. Troligen är det denna vilja som blir den svaga länken om ledningen tvingas implementera ett system på grund av externt tryck. https://www.vk.se/2019-08-25/ordet-fritt-tystnadskultur-inom-umea-kommun-maste-bort

PwC har kartlagt vad som ligger bakom vd-byten i organisaitoner och konstaterar att etiska felsteg är det vanligaste skälet. Etiska felsteg är sedan förra året vanligare i statistiken än förklaringarna svag lönsamhet eller konflikter med styrelsen. Bilden stämmer överens med en generellt bättre genomlysning av organisationer och en allt större uppmärksamhet kring etik- och korruptionsfrågor. De högre kraven på etiskt beteende från ägerhåll tycks alltså inte fullt ut motsvaras av högsta chefernas eget beteende eller vilja/förmåga att leda organisationerna i en sådan riktning. https://www.realtid.se/pwc-etiska-felsteg-vanligaste-skalet-att-vdar-far-sparken

Lantero kommer att finnas närvarande vid årets Almedalsvecka. Detta år kör vi utan egna seminarier, men kommer att finnas där korruption, aktivt arbete mot missförhållanden och vårdande av organisationskulturer diskuteras.

Lantero blir stödjande medlem till Institutet mot mutor, IMM. – Lantero är ett värderingsdrivet bolag som arbetar för sunda affärskulturer, säger Petter Tiger, vd Lantero. IMM bedriver ett viktigt arbete för att öka medvetenheten om korruptionsfrågor som vi gärna stöttar. Inom ramen för samarbetet kommer det att ske ett aktivt erfarenhetsutbyte som förhoppningsvis resulterar i gemensamma aktiviteter för att lyfta aktuella frågor.

Lantero har vunnit upphandlingen för att få leverera en visselblåsarlösning till Region Norrbotten, som ansvarar för hälso- och sjukvården i länet. – Det är väldigt roligt att kunna välkomna ännu en stor myndighet som kund, säger Petter Tiger, vd Lantero. Vi ser en trend mot allt tuffare krav när myndigheter upphandlar visselblåsartjänster, inte minst inom informationssäkerhet. Det passar oss utmärkt eftersom vi tar sådana frågor på stort allvar, exempelvis med all datalagring i Sverige. Det är fortfarande inte bestämt vem som kommer att hantera utredningarna inom uppdraget. Lantero har ett nätverk av oberoende utredare och det kommer nu att inledas en diskussion med Region Norrbotten om behov och önskemål.

I rapporteringen om den nya EU-lagstiftningen får man lätt intrycket att visselblåsarna nu äntligen är trygga, som i rubriken "snart kan visselblåsarna andas ut". Fokus i debatten är ofta på att man måste ge rättsligt stöd till visselblåsaren eller se till att det finns regler som straffar organisationer som hämnas på visselblåsare. Det vore önskvärt att man mer fokuserade på hur sunda rutiner kan etableras för att åstadakomma en seriös hantering av missförhållanden. Att upplägg ska vara ändamålsenliga och utgå från de olika verksamheterna. Frågan borde vara inriktad på kultur och att skapa förtroendefulla relationer, inklusive seriös informationshantering och rutiner för extern utredningshjälp. Att tro att visselblåsare motiveras av chansen att få upprättelse efter att ha blivit dåligt behandlad av sin arbetsgivare visar på ganska dålig förståelse av visselblåsarens drivkrafter. https://inkopsradet.se/juridik/lagstiftning/snart-kan-visselblasarna-andas-ut/

Upphandling24 skriver om den kommande EU-lagstiftningen på visselblåsarområdet. Direktivet behöver godkännas av ministerrådet och ska sedan implementeras i nationella lagstiftningar inom två år. Sverige pekas i artikeln ut som ett av tio länder med "omfattande rättsligt skydd" för visselblåsare. Detta måste emellertid betraktas som en något rosig bild av den halvtuggade lagstiftning som för några år sedan antogs och som bara till mindre delar liknade utredningen på temat från 2014. https://upphandling24.se/starkt-skydd-for-visselblasare/

Inköpsrådet kommenterar i en artikel förslaget till nya EU-regler om visselblåsarskydd. I vanlig ordning är det ett något ensidigt fokus på visselblåsaren, snarare än mer övergripande om hur man stimulerar till att uppmärksamma och åtgärda missförhållanden i en bredare bemärkelse. Intrycket är också en något yrvaken inställning till frågan från den ansvariga kommissionäen Věra Jourová. https://inkopsradet.se/juridik/starkt-skydd-for-mer-visselblas/

EU-kommissionen föreslår ny lagstiftning för att bättre skydda visselblåsare och möjliggöra rapportering av missförhållanden. Inte minst tar förslaget fasta på möjligheten att rapportera inom organisationer, att det ska finnas anonyma och seriösa kanaler. Men vidare är tanken att skapa utökat skydd mot repressalier och negativ särbehandling. Förslaget gör också kopplingen mellan företagsinterna anmälningar, rapportering till myndigheter samt meddelarskydd kopplat till kontakter med journalister, där logiken är att man som anställd ska kunna förvänta sig att organisationer tar tag i problem som uppmärksammas. Förslaget innebär att företag med mer än 50 anställda eller en omsättning på över 10 miljoner euro kommer att behöva inrätta oberoende visselblåsarkanaler. Det gäller också kommuner, landsting och motsvarande med mer än 10 000 invånare. Lagstiftningen föreslås tvinga företag att svara eller agera på tips som kommer in. Dessutom etableras nya regler kopplat till repressalier där man bland annat vänder på bevisbördan och ställer krav på företag att bevisa att anställda som rapporterat om missförhållanden inte varit föremål för negativ särbehandling. Förslaget bygger på den rekommendation på området som utfärdades 2014. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-19-1604_en.htm

Alltid intressante professor Claes Sandgren kommenterar svenskt och internationellt arbete mot korruption, mot bakgrund av domen i fallet med Telias mutaffärer i Uzbekistan. En intressant poäng är hur otillräcklig europeisk rättsskipning kompletteras av den något udda utvecklingen att amerikanskt rättsväsende lagför europeiska företag för deras förehavanden i Asien. En utveckling som Sandgren i stort välkomnar som gynnsam för Sverige, då vi som liten nation gynnas av att spelreglerna följs. Sandgren menar att vi har otillräcklig förmåga inom åklagarväsendet, både med avseende på resurser och handlingsutrymme. Det känns som en något förlåtande tolkning i förhållande till Telia-domen, som han beskriver som en besk kritik av åklagaren. Andra poänger han gör är att revisorerna bör axla det ansvar de redan har och att skyddet för visselblåsare borde stärkas. Här är det enkelt att hålla med. https://www.svd.se/sverige-bor-ta-efter-usas-tuffa-tag-mot-korruption